Ungas inre universum – viktiga verktyg för inlärning och mental hälsa
Ingen har väl undgått larmrapporterna i media kring barns och ungas ökade psykiska ohälsa. Hur mår våra unga i en alltmer digitaliserad och resultatinriktad värld och vad säger forskningen om orsak – verkan? Vilka faktorer påverkar i en bättre riktning och hur kan vi hjälpa våra unga att hitta sätt att hantera den press och stress de kan uppleva.
Kulturens betydelse för inlärning och hjärnans välmående är en av de centrala delarna i detta program. Ledande forskare och experter från Storbritannien, USA och Sverige ger dig viktiga insikter och värdefulla råd för hur du kan främja barnens och ungdomarnas lärandemiljö samt mentala hälsa med hjälp av kultur, avskärmning och motivation.
Obs! Delar av programmet är på engelska.
Upplägg
Datum: torsdag den 5 maj, 12:30-17:00
Plats: digitalt
Anmälan: Deltagandet är kostnadsfritt men du måste boka plats.
Schema för konferensen
DEL 1, 12:30–14:30
INLEDNING av moderator Helena Bornholm
FÖREDRAG av Yulia Kovas: Hidden forces in education: genes, environment, personality, anxiety and creativity
PÅ ENGELSKA
There are several psychological characteristics that represent significant but often hidden forces in education. In this lecture Yulia Kovas describes four of these forces and examines how genetic and environmental factors contribute to these traits and to learning and education more broadly. The new insights into these forces come from recent twin studies, molecular genetic studies, neuro visualisation studies, cross-cultural and longitudinal research.
The first force is spatial ability, which has been linked to academic success, especially in STEM fields. Recent research suggests that students whose spatial talent is undiscovered are more likely to disengage and develop emotional problems. Research also suggests that spatial abilities can be developed through targeted interventions.
The second important force in education is creativity. Although its importance is widely recognised, this phenomenon is poorly understood. Recent studies explored different aspects of creativity, sources of individual differences in creativity, and how creativity is linked to academic success.
The third major force in education is personality. Personality research is expanding, investigating multiple personality dimensions, and using new methods such as network analyses and eye-tracking. These approaches are providing new insights into processes through which personality influences educational outcomes.
And the fourth important and often unrecognised area in educational context is anxiety, including test anxiety, social anxiety and subject-specific anxiety such as mathematical anxiety. Studies suggest that different anxieties have largely independent origins and may require different educational interventions. Research has also shown that moderate anxiety, combined with high motivation, may actually enhance academic outcomes.
Yulia evaluates how these, and other scientific findings can contribute to personalising education.
FÖREDRAG av Assal Habibi: The Brain’s Crescendo – how music education impacts child development
PÅ ENGELSKA
Learning to play music is a complex task. It engages many different brain regions because it requires the concurrent recruitment of distinct sensory systems, including the auditory, somatosensory, and visual, as well as the interplay of these sensory systems with the motor, executive and affective systems.
Assal Habibi will in this lecture provide an overview on how incorporating music education as part of the school curricula, can affect the brain development as well as academic achievement and social well-being of children and adolescents. Assal will specifically share findings from a multi-year longitudinal study, using behavioral, neuroimaging, and electrophysiological measures. In this study the effects of a group-based music training program on the development of children from under-resourced communities in Los Angeles, was investigated. The study demonstrates that participation in music education programs was associated with enhancement in brain development, as well as the development of emotion regulation and socio-emotional skills.
The benefits of incorporating art-education programs in childhood education, specifically from the perspective of health and wellbeing, will be highlighted and are particularly relevant to mental health challenges facing children and adolescents during the COVID 19 pandemic.
Avrundning del 1: PANELSAMTAL med Assal Habibi, Yulia Kovas & Gunnar Bjursell
Om kulturens fundamentala roll för barns och ungas utveckling, lärande och mentala hälsa.
Om kulturens fundamentala roll för barns och ungas utveckling, lärande och mentala hälsa.
PAUS, 30 min
DEL 2, 15:00–17:00
Gunnar Bjursell & Helena Bornholm i samtal
Gunnar Bjursell berättar om det framväxande forskningsområdet där modern neurovetenskap möter humaniora, pedagogik, samt klassiska kulturella aktiviteter – aktiviteter som inte endast har kognitiva effekter utan resulterar i ett mer hälsosamt skolklimat och ökad social kompetens.
Hur hittar vi former för samspelet mellan modern hjärnforskning och skola och hur förnyar vi pedagogik och läroplaner utifrån det. Hur kan vi använda kunskapen om kulturens betydelse som en positiv kraft i skolan, både för lärandesituationer och för välmående? Vad gör vi nu med all denna kunskap och hur blickar vi framåt?
FÖREDRAG av Sissela Nutley & Anni Grosse: Mentalt välmående i dagens digitala kontext
Vad säger forskningen om förutsättningar för ungas mentala välmående utifrån dagens digitala kontext och verklighet. Hur når vi fram till unga idag och hur kan vi få unga uppmärksamma på vad de själv kan göra för att må bra.
Psykiska problem ökar bland unga och andelen unga som söker vård har fördubblats på 10 år. Majoriteten av unga idag uttrycker att de använder digitala medier mer än de vill och att det går ut över deras andra grundläggande behov, såsom sömn. Situationen är allvarlig och hälso- och sjukvårdssystemen är hårt belastade. Det behövs nytänkande satsningar på att förebygga psykiska problem!
Möt hjärnforskaren Sissela Nutley verksamhetsledaren Anni Grosse och initiativet Det syns inte* som har målet att öka socioemotionell förståelse genom evidensbaserad kunskap. För att nå ut med kunskap som alla bör känna till och för att fånga människors uppmärksamhet, inte minst ungas, krävs anpassningar. I Det syns inte förmedlas därför vetenskap i kulturella former såsom dramafilm, musikalföreställningar och underhållande digitala läroformer. Metoden utvärderas för närvarande i en forskningsstudie som genomförs med Karolinska Institutet. Insatsen syftar till att förebygga psykisk ohälsa hos unga, i synnerhet den som möjligen kan kopplas till ungas förändrade levnadsvanor i ett alltmer digitaliserat samhälle.
Hör om forskningsläget inom området och hur livsviktig vetenskap kommuniceras genom känslomässigt engagemang, för att unga (och vuxna) ska bli motiverade att göra de förändringar de önskar för ett bättre mående.
FÖREDRAG av Magnus Lindwall: Hållbar motivation i skolan
Vad är motivation är och vilka myter och missförstånd finns kring begreppet motivation? Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, beskriver de viktigaste delarna i den motivationsteori som har bredast stöd inom forskningen, Self-Determination Theory (SDT), och vad forskning kring denna teori har kommit fram till gällande hållbar motivation för barn och ungdomar. Magnus ger även ett antal råd kring hur du som pedagog kan använda SDT i praktiken, exempelvis vilken typ av miljö i skolan som främjar en hållbar motivation och vilken typ av miljö som hämmar den.
Avrundning del 2: PANELSAMTAL med Anni Grosse, Magnus Lindwall & Gunnar Bjursell
Om hjärnhälsa, avskärmning, fokus och motivation samt framtidsutsikter.
Medverkande
Assal Habibi
Assal Habibi is an Associate Research Professor of Psychology at the Brain and Creativity Institute at the University of Southern California. Her research takes a broad perspective on understanding the influence of arts and specifically music on health and development, focusing on how biological dispositions and learning experiences shape the brain and development of cognitive, emotional and social abilities during childhood and adolescence.
She is an expert on the use of electrophysiologic and neuroimaging methods to investigate human brain function and has used longitudinal and cross-sectional designs to investigate how implementing music training programs within the school curricula impacts the learning and academic achievement of children from under-resourced communities. Her research program has been supported by federal agencies and private foundations and her findings have been published in peer reviewed journals.
Currently, she is the lead investigator of a multi-year study, in collaboration with the Los Angeles Philharmonic and their Youth Orchestra program (YOLA), investigating the effects of early childhood music education on the development of brain function and structure as well as learning skills, cognitive, emotional, and social abilities. This music program is based on the Venezuelan system of musical training known as El-Sistema. Dr. Habibi is a classically trained pianist and has many years of musical teaching experience with children, a longstanding personal passion.
Yulia Kovas
Yulia Kovas is Professor of Genetics and Psychology at Goldsmiths, University of London, where she directs InLab – International Laboratory for Interdisciplinary Investigations into Individual Differences in Learning.
She leads several research projects aimed to provide new insights into child development and education. The studies use different methodologies, including twin studies, experimental psychology, neuroscience, cross-cultural comparisons and longitudinal approaches where the same families participate for many years.
Professor Kovas teaches at several international universities and is also a co-founder of TAGC – the Accessible Genetics Consortium that aims to promote greater knowledge and beneficial use of aetiological information. She has been Chair of Psychology Ethics Committee since 2011 and is Chair of Psychology Research Committee at Goldsmiths.
Yulia is the author of more than 180 publications, including journal articles, book chapters, and edited volumes. She is a co-author of Oedipus Rex in the Genomic Era. Human behaviour, law and society.
Sissela Nutley
Sissela Nutley har disputerat vid Karolinska Institutet inom kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hennes forskning har främst undersökt utvecklingen av de exekutiva funktionerna och om de går att påverka med exempelvis datoriserad träning. Hennes kärlek till kulturen har varit en viktig drivkraft både för hennes forskning kring hur musikspelande påverkar hjärnans utveckling, hennes barns fritidsaktiviteter och hennes engagemang kring hur ungas psykiska ohälsa kan förebyggas.
Hon är medgrundare till den ideella föreningen Arts & Hearts som arbetar för samhällsförändring genom scenkonst. Därigenom har nu ca 30 000 skolungdomar och vuxna sett och berörts av musikalen Det syns inte som hon tillsammans med Ulrika Larsson skrivit manus till. Hon är också författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom (Natur & Kultur, 2019) och medförfattare till boken Hälsosegrar (Norstedts, 2021).
Gunnar Bjursell
Gunnar Bjursell, Professor emeritus i Molekylärbiologi och koordinator för programmet Kultur och Hjärna vid Karolinska institutet, vilket verkar för det framväxande forskningsområdet där modern neurovetenskap möter humaniora, pedagogik, samt klassiska kulturella aktiviteter – aktiviteter som inte endast har kognitiva effekter utan resulterar i ett mer hälsosamt skolklimat och ökad social kompetens. Han introducerade tidigt begreppet ”Brain and Learning” i Sverige med bl a föreläsningar i Riksdagen och på Vetenskapsrådet.
Gunnar är också en av initiativtagarna till grundandet av Vetenskapsfestivalen.
Magnus Lindwall
Magnus Lindwall är professor i hälsopsykologi vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Stockholm. Hans forskning handlar bland annat om fysisk aktivitet och hälsa och motivation och beteendeförändring.
Magnus har skrivit ett antal böcker, exempelvis om självkänsla och motivation, senast Motivationsrevolutionen ihop med Olof Röhlander (Bokförlaget Forum, 2020). Han medverkar även regelbundet i debatten utanför akademin, exempelvis via poddar.
Anni Grosse
Anni Grosse är ekonomie master från Uppsala universitet och Bocconi Milano, Italien, med mångårig erfarenhet av att leda nationella och internationella förändringsprojekt.
Anni är initiativtagare och verksamhetsledare för Det syns inte och har tillsammans med Sissela Nutley och kollegorna på Arts & Hearts utvecklat metoder att sprida vetenskap och högaktuell forskning i underhållande format för att förenkla för unga (och vuxna) att kunna ta till sig av budskapen. Genom emotionella och kulturella budbärare såsom scenkonst, musik och interaktiv dramafilm arbetar Det syns inte för att bidra till nya lösningar på de växande utmaningarna med mental hälsa hos unga
Helena Bornholm
Helena Bornholm är kommunikationsstrateg på Vetenskapsrådet och ledamot i styrelsen för organisationen Mind – en ideell förening som arbetar för att främja psykiskt välbefinnande genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och driva påverkansarbete.
Helena är utbildad journalist och har tidigare arbetat på bland annat Dagens Nyheter, SVT Rapport och Vetenskapsjournalisterna. Modererar återkommande på bland annat Vetenskapsfestivalen och Bokmässan.
I samverkan med Vetenskapsrådet samt med Jubileumsorganisationen för Göteborgs Stads 400 års-firande och fokusåret ”Hälsa”, som syftar till att skapa uppslutning kring ett gemensamt tema för att tillsammans bidra till en ännu bättre och mer välmående stad och region.